På söndagskvällen den 15/11 2015 besökte Kristina Berglund oss för att berätta om det militära indelningsverket och om soldattorp i Uppland. Kristina Berglund har givit ut en bok ”Soldattorp i Uppland” till vilken hon har dykt djupt ned i Krigsarkivets tusentals dokument och protokoll för att samla material. Resultatet blev en bok som levandegör hur det var att leva på ett soldattorp under indelningsverkets drygt tvåhundraåriga historia.
Huvudtanken med Karl XI indelningsverk var att få en egen fast svensk armé istället för de dyra legoknektar som man tidigare anlitade.
I Uppland fanns det totalt cirka 1200 soldattorp, av vilka 30 stycken fanns i Rasbo. Varje soldattorp med en täppa byggdes och underhölls av en så kallad rote. En rote bildades av en bondgård, eller om det var mindre gårdar, av flera bondgårdar tillsammans.
Möjligheten att få en egen bostad och kunna gifta sig, lockade många fattiga pojkar till att bli soldat. Storleken och standarden på torpen skulle egentligen vara lika överallt, med bland annat en boyta på cirka 30 kvadratmeter, men hade man många barn kunde det nog bli ganska trångt.
Många torp sköttes om bra av sina rotar medan det i andra fall var sämre. Här är ett syneprotokoll från år 1895, från den torpbesiktning som genomfördes vart tredje år:
Wäggarna äro till endar murkna, golfven dåliga bör omläggas med ny plank, panelerna felaktiga, rappningen å väggarna delvis borta, fönsterkarmarna delvis murkna, utanfasadern å fönstern dåliga, ytterdörren oduglig, spismuren oduglig för eldning, taket delvis sönder och murket, hufven å taket och vindskidor murkna och delvis saknas.
Av de 30 soldattorp som har funnits i Rasbo finns det idag kvar sju välbevarade torp, det torp som besiktigades ovan, är förmodligen inte ett av dem.