Socknens historia

Rasbo är en gammal kulturbygd med spår av bebyggelse  från bronsåldern. Området är rikt på fornminnen, vilket visar att byarna var väl etablerade redan under järnåldern. Kyrkan tillkom på 1200-talet och tillhör en av de större i Uppland. Av säterigårdarna är Frötuna den äldsta med ursprung från sannolikt förhistorisk tid.  Älvgärde tillkom under slutet av 1500-talet och övriga säterigårdar under 1600-talet.    

Jordbruket var under århundradena länge den dominerande näringsgrenen. Det har funnits omkring 150 gårdar, men de har under 2000-talet reducerats till ca 30 bruksenheter.

Under 1700- och 1800-talet tillkom ett antal industrier som tegelbruk och brännerier och under 1900-talet mejerier, sågverk och bryggerier, men som alla är numera nedlagda.

Rasbo kompani med soldater från tolv socknar, varav 30 soldater från Rasbo, tillkom på 1680-talet. Kaptensbostället fanns i Rasbokil, fänriksboställe i Karby, sergeanten bodde i Västersta, trumslagaren i Visteby och piparen i Grän.

Länsmannen bodde under förra delen av 1700-talet i Lundby och senare fram till 1917 i Länsmansgården i Skeke. 

Tingsplatsen för Rasbo härad har funnits vid Rasbo kyrka, i Grän och från 1792 vid Hovs gästgiveri fram till 1903.

Första skolan byggdes 1767 i Gåvsta och i slutet av 1800-talet fanns i socknen fem skolor. Efter 1961 är sockens enda skola placerad i Gåvsta.

Lanthandel startade i Rasbo på 1870-talet som i början av 1900-talet ökat till sju affärer och idag återstår ingen sedan ICA Nära flyttat till Lindbacken i Vaksala..

Rasbo kommun bildade 1952 Rasbo storkommun tillsammans med Rasbokil. Från 1967 tillhörde Rasbo Olands kommun och numera från 1974 Uppsala kommun.